Nordvilt

Artikel

Jaktarrende: vad ska stå i avtalet och vanliga fallgropar

Jaktarrende är en av de mest missförstådda affärerna i jaktvärlden. Här är vad ett bra avtal innehåller och var jägare och markägare oftast bråkar.

Nordvilt Redaktion·17 april 2026·8 min läsning

Jaktarrende är ett ömsesidigt förhållande som ofta börjar i bästa kompiskänsla och slutar i missförstånd. Avtalet är inte bara ett papper; det är en preventiv åtgärd som sparar er båda från grälen som kommer någon gång under arrendetiden.

Vad jaktarrende är (juridiskt)

Jaktarrende är ett avtal mellan markägaren (upplåtaren) och dig (arrendatorn) om rätten att jaga på en viss mark under en viss tid mot en viss ersättning. Det regleras inte av jordabalkens nyttjanderättsregler på samma sätt som lägenhetsarrende, utan ses som en självständig nyttjanderätt.

Vad avtalet ska innehålla

Ett bra jaktarrendeavtal har minst:

1. Parterna. Fullt namn och personnummer på markägare(n) och arrendator(n). Är ni flera arrendatorer, namnge alla.

2. Marken. Fastighetsbeteckning, ungefärlig areal, och en bilaga med karta över området. Definiera tydligt om det gäller hela fastigheten eller delar.

3. Vilt som omfattas. Allmänt jaktbart vilt eller specifikt? Klövvilt, småvilt, fågel, definiera. Markägare kan vilja förbehålla sig vissa arter (t.ex. älg).

4. Arrendetid. Längd och förlängningsregler. Vanligast 1, 3 eller 5 år. Långa avtal (10+) ger arrendatorn mer trygghet att investera i pass och viltvård.

5. Arrendeavgift. Per år eller per säsong. Hur betalas: i förväg, i efterskott, månadsvis. Om indexreglerat, vilket index.

6. Antal jaktdagar/jägare. Får arrendatorn ta med gäster? Hur många? Hur ofta?

7. Viltvård. Vem ansvarar för åtling, saltstenar, jakttorn, viltskador. Får arrendatorn anlägga åkrar eller foderanläggningar?

8. Skador på fastigheten. Vem ansvarar för viltskador på markägarens skog/grödor under arrendetiden?

9. Uppsägning. Hur, när, varför. Vad händer med jakttorn och annan utrustning vid avtalets slut?

10. Tvistlösning. Svensk lag, vilken tingsrätt.

Vanliga fallgropar

Muntliga avtal. Klassiker. "Vi sa ju att jag fick jaga på markerna utan att betala men hjälpa till med skog." Funkar tills någon flyttar, säljer marken eller bråkar. Ha alltid skriftligt.

Otydlighet om vilka arter som ingår. Jakträtten på älg är ofta separat från småvilt och kan vara knuten till älgskötselområde. Kolla alltid.

Markägaren förbehåller sig "egen jakt". Hur mycket är "egen jakt"? Om markägaren tar med 8 vänner och jagar älg själv tre helger i rad, är det rimligt eller är det ett brott mot avtalet?

Arrendeavgiften vid markförsäljning. Om markägaren säljer fastigheten kan din arrendetid följa med, men avtalet måste vara skriftligt och i värsta fall registrerat hos lantmäteriet för att binda ny ägare.

Skador på växande gröda. Om vildsvinen bökar sönder en åker, vem står för skadan? Markägaren tror ofta att arrendatorn har skyldighet att hålla nere stammen, arrendatorn tror att skadan tillhör fastigheten.

Mall vs. egen text

Använd en mall från Jägareförbundet eller LRF som start, men anpassa den. Standardavtal är skrivna för att passa alla, inte för att passa just er situation.

När det gått snett

Vanligaste tvisten: arrendatorn har fällt mer än tillåtet, eller markägaren har själv jagat när hen lovat låta bli. Gå till varann med fakta först, inte advokat. Är ni låsta är jaktorganisationerna (Jägareförbundet, JRF) ofta bra medlare.

Källor